Ett första steg när man inte mår bra är att förstå att man inte mår bra. Livet tuffar på och man bara fortsätter i samma spår och tempot bara ökar. Mer och mer ska in i schemat och mindre tid finns att läka gamla sår.
Första tecknet på min sjukdom var när min man en dag sa att "så här kan vi inte ha det varje månad". Tur var väl det att han sa som han sa för annars hade jag aldrig tänkt tanken att det skulle bero på min menscykel. Med hjälp av en studie på kvinnokliniken har jag fått insikt i vad det är jag har att deala med. Lite hjälp därifrån och jag skulle klara av detta på egen hand, tänkte jag. Men icke! Det blev bara värre och värre och jag sökte hjälp igen. När jag väl fick träffa en kurator så brast bubblan och kvar fanns en våt fläck som en gång hade varit jag.
Nu är målet att nå mitt bästa jag. Inte den perfekta eller mest organiserade eller den som alltid har städat och snyggt. Nu är målet att må bra! Må bra inuti mig. Känna lycka och glädje. Orka ta mina vulkanutbrott varje månad, för min PMDS kommer att finnas kvar. Föra att jag ska nå mitt bästa jag har jag bestämt mig för att äta LCHF, motionera varje vecka och fortsätta med min samtalshjälp.
Drömma är även det något som får mig att må bra. Jag har insett att vissa saker i mitt liv får mig att inte må bra. Nu drömmer jag om att istället förverkliga en dröm som kan ändra på det som får mig att må dåligt. Flummigt, jag vet! Men jag vet ännu inte om det kommer att fungera så därför väntar jag med att berätta.
För att nå mål måste man ha saker som motiverar en och där kommer mina drömmar in!
Kram Anna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar